18 nov 2014

Tisdag igen och nu har det gått åtta veckor sedan operationen. Idag har jag varit hos sjukgymnasten igen. Han frågade om jag har gjort mycket då jag såg ut att ha det lite jobbigt när jag gick. Jo, så är det nog, har ju börjat gå ut med hunden var dag och då använder jag bara en krycka. Sedan går jag utan kryckor hemma och på kvällarna är jag faktiskt ganska öm i nedre delen av ryggen och även i höften. Måste tänka på att ta det lite lugnt, det tycker sjukgymnasten i alla fall. 

Idag passade jag på att fråga om hur prognosen ser ut efter ens sådan här operation (har inte ens tänkt på det innan) och den är bara bra, svarade sjukgymnasten. Jag behöver däremot inte sikta på att bli en elitidrottare ;0. Det känns super!!!!

Imorgon ska jag på fritidspedagogernas rikskonferans och det blir nog en jobbig dag, först tåg sedan gå en bit, sitta en hel dag och sedan tåget hem. Så mycket har jag inte gjort på flera veckor.

16 nov 2014

Nu har det gått 7 1/2 vecka från operationen och jag tycker tiden har gått jättefort. Nu går jag utan kryckor inomhus så mycket jag kan, men så fort jag går ut har jag minst en krycka med mig. Blir lätt trött i ryggen/höften när jag går. 

Jag går hos sjukgymnasten två dagar i veckan och tränar upp musklerna i rygg och mage. Skönt att komma iväg och göra det, blir så lätt att jag inte gör det hemma om jag inte har någon som puschar mig. Han är väldigt bra, min sjukgymnast. Han ser direkt på mig när det blir för mycket. Jag vill ju så gärna göra så mycket som möjligt och glömmer ibland bort att ta det lugnt och då blir det mer värk såklart. Men han ser det direkt ;-).

Nu har det gått fem veckor efter operationen. Det har gått upp och ner dessa veckor. Just smärtan var jag beredd på, den har alla sagt skulle komma. Den varierade, i början var det jobbigt sen var det några dagar som blev bättre och sen blev det värre igen.

Efter fyra veckor så slutade jag med mina Gabapentin som jag gått på i över ett halvår. Morinet jag fick slutade jag med några dagar efter operationen. Nu har det det gått fem veckor och jag tar bara panodil ibland.

Det som jag tycker har varit det jobbigaste är att gå på kryckor och bli så låst. Jag är ensamstående med två hemmaboende barn på 8 och 12  och en hund. Jag har tyvärr inte så många som kan hjälpa mig, min pappa är den ende i släkten som bor nära och han är påverkad av sin gamla stroke sedan innan. Exet har visat att hans nya ungkarlsliv är betydligt viktigare och har inte ens barnen hos sig. På fem veckor har han haft minstingen en natt.... Det innebär att jag måste fixa allt själv. Har ifs äldste sonen men han jobbar mycket och är ofta iväg hos sin kille. Så det är bara jag och de två minsta som hjälps åt. Jag blir så frustrerad av att inte kunna göra det jag vill göra. Men samtidigt ser jag en ljusare framtid och det håller mig uppe.

Mitt sår en vecka efter operationen

Mitt ärr för två veckor sedan

2 sep 2014

Lite bakgrundsfakta. Jag har fött tre barn och med de två sista hade jag ganska jobbig foglossning. Sista graviditeten gick jag på kryckor från v 10 och fick även handikappstillstånd så att jag kunde parkera på handikappsplatser. Efter det har jag haft lite ont i höften. Men i mars i år (2014) hände det något med min rygg och jag blev inlagd en vecka med smärtlindring. Sedan dess har rygg och höft varit riktigt dåligt. Går på starka tabletter dygnet runt. 

Men tack vare  min underbara sjukgymnast har arbetat med Bengt Sturesson, specialist på bäckenproblem, så fick han min läkare att skicka en remiss dit! Det visade sig att Bengt forskar inom si-leder och jag platsade i hans studie. Det går ut på att det sker en utlottning i en dator som ger antingen behandling med ryggrehab eller operation med iFuse implantat. Jag fick operation!!! Så inom en månad ska det ske! 

http://si-bone.com/patients/ifuse-implant-system/video-watch-the-ifuse-surgery/